Tills döden skiljer oss åt

Post image for Tills döden skiljer oss åt

Tills döden skiljer oss åt

Grattis –du kommer att dö. Men inte än. Du har i genomsnitt ca 14 600 dagar fram till döden. De flesta som befinner sig där kommer aldrig att göra något mer av sina liv än att vara ett bittert offer som skyller allt på omgivningen.

De kommer aldrig att låta sina drömmar gro för att blomstra. De kommer att längta efter fredagen och avsky söndagen.

Du kan lätt identifiera vilka i din omgivning som bara väntar på att döden ska befria dem från lidandet av att ha dödat sina drömmar.

Du kanske identifierar dig själv…

Det första symptomet på att döda våra drömmar är tidsbristen. De mest upptagna människorna jag vet tycks alltid ändå ha tid till att göra allt de vill. De som inte gör någonting är alltid trötta och ofokuserade på det jobb de behöver göra. De klagar jämt och ständigt på att tiden inte räcker till. Sanningen är den, att de är rädda för att lyckas.

Det andra symptomet på att döda våra drömmar ligger i att vi har gått vilse. Eftersom vi inte kan eller vill se livet som ett enda stort äventyr, så börjar vi tänka på oss själva som kloka, eftertänksamma och realistiska och därför begär vi inte mycket av livet. Vi ser bara de dagliga strävanden som vår omgivning utkämpar. Hur de sliter för brödfödan och sliter för att få fritiden att gå ihop. De, liksom vi, klagar jämt och ständigt på att livet inte går ihop.

Det vi inte ser är glöden i ögonen på dem som njuter av sin brödföda. Vi ser inte att de verkligen brinner för det de gör och för dem är det inte det viktiga att skilja på om de misslyckats eller lyckats. För dem är det enda viktiga att de tagit steget för att låta glöden brinna i deras ögon.

Och slutligen, det tredje symptomet, för våra krossade drömmar är lugnet. Livet finns där en söndag, då vi inte frågar efter något mer än det är villigt att ge. Vi ser oss som vuxna och mogna nu. Vi fantiserar inte och dagdrömmar är inget för oss, vi har viktigare saker för oss än att gå och dagdrömma. De i vår egen ålder överraskar oss ibland med att säga att de önskar något mer av livet. Och någonstans, djupt där inom oss vet vi att vi gett upp kampen om något mer. Vi har gett upp kampen om det goda.

När vi gett upp våra drömmar och finner stillhet, går vi igenom en kort period av sinnesro. Men de drömmar vi krossat har ändå slagit rot inom oss, och nu börjar de gro. De gör oss odrägliga för både oss själva och vår omgivning. Våra drömmar har blivit vår mardröm och det bara för att vi förnekade oss själva att vara dem vi är och göra det vi är ämnade för här i livet.

Nu återstår bara döden. Dit är det ungefär 14 600 dagar om du är ungefär i min ålder (dvs medelålders). 14 600 dagar att drömma mardrömmar och fortsätta förneka oss det goda i livet.
Eller…. 14 599 dagar med drömmar och bevattning av det frö som började gro inom dig. Den som ger dig glöden i dina ögon och hoppet om att en dag kunna se dig i spegeln och säga stolt att du hade ett bra liv och du gjorde det du var ämnad att göra.

14 600 dagar mellan dig och döden! Vad ska du fylla dem med?

{ 2 comments… read them below or add one }

maj 9, 2011 kl. 7:53 f m

Ett betydligt mer illustrativt exempel än 14 599 dagar är bara att kort och gott säga att vi har 960 månader på oss…. det upplevs som mycket mindre än allt annat… 😉

//jan

maj 10, 2011 kl. 7:28 f m

Tack Jan för din kommentar.
Du har rätt i att 960 månader känns mindre och just nu har jag bara 959 månader kvar…
och har inte fyllt dem till fullo med det jag verkligen vill.

Leave a Comment